3 generationer på scen

Den 16 juli stod det "Sång och musik med 3 generationer" i Sofielunds program. Sofielund är Missionskyrkans sommarhem i Sala. (Jag tror att jag hade mitt första sommarjobb där och hade hand om minigolfbanan och glassförsäljningen. Det var länge sedan!) Den här kvällen hade familjerna Wäfors (mina föräldrar), Fahlberg (min syster Camillhas familj) och Jennersjö (min familj) tillsammans med Barbro Eriksson (mammas kusin som spelade piano till oss) och Filip Tunevi (musikalisk kille i Sala på trombon). Det var inte så många av oss som var så taggade innan, mest berodde det på att vi inte hunnit träffas och planera ordentligt innan, men det var riktigt, riktigt roligt.

Foto: Elisabet Hedman

Alice sjöng en sång tillsammans med sina kusiner Jesper och Linus. De var riktigt duktiga! De sjöng om att leva livet och det såg de ut att göra...

Foto: Elisabet Hedman

När min syster och jag var små och hälsade på våra mor- och farföräldrar fick vi ofta sjunga i kyrkorna som morfar och farfar var pastorer i. Jag fick ofta följa med mormor på hembesök hos äldre och då ingick det alltid att jag skulle sjunga en sång. Vilka minnen man har från dessa besök... 

Foto: Elisabet Hedman

När Camillha och jag pratade om den här kvällen föreslog jag direkt att vi skulle sjunga sången "Gud vet om allt" som min farmor ville att vi skulle sjunga med vår pappa när vi runt 10-års ålder. Vi hade inte sjungit den tillsamman på mer än 30 år så det var riktigt roligt att sjunga den tillsammans med pappa igen. Det blev trestämmigt liksom på den gamla goda tiden, älskar pappas stämma på den sången.

Foto: Elisabet Hedman

Axel, Linus och Alice sjöng tillsammans med sina mammor sången "Från solens uppgång". Alexandra och Albin sjöng och spelade en lovsång som tillhör deras generation. Snacka om att jag var stolt! Pappa hade förberett några skivor med "sin" musik och det blev en blandning av sång och musik från 3 generationer.

Axel som hade varit riktigt arg på sin morfar som dragit in oss i detta var hur nöjd som helst efteråt. Han ville att vi skulle utöka vår miniturné. Om vi gör om det? Vet inte, vi får väl se...

Det jag uppskattade allra mest av den här kvällen var att vi gjorde någonting tillsammans hela familjen. Något vi aldrig gjort tidigare och som gav andra människor glädje. Tack pappa Lasse för att vi fick vara med om detta!

Kram Nina